Under mina sista år som sjukhuspräst stötte jag på ny forskning om omhändertagandet av människor som varit med om stora katastrofer. Forskarna Arne Rehnsfeldt och Maria Arman skriver om hur det mest verksamma verkar vara att lägga, vad de kallar, ”ett existentiellt förband”. Medkänsla, medlidande, omsorg utan avsikt och mål, delande av mänsklig utsatthet verkar vara det mest läkande. Det tar lång tid, men i gemenskapen förändras både den som berättar om sin erfarenhet och den som lyssnar. Det mest fasansfulla har oåterkallerligen hänt. Själva händelsen har inneburit att den drabbade ställts naken inför våra grundvillkor: livet, döden, ensamheten, meningslösheten. Men i berättandet kan livets motsatser hållas samman utan att förminskas och nya helhetsbilder och insikter om livet så småningom växa. En posttraumatisk växt.
De skriver ”It is as if the doors to the most secret or holy room have been opened and a new reality has appeared ( horrifying but fascinating ), a reality that no one but the tormented person is able to grasp”.
En beskrivning så närliggande evangeliernas berättelser om den fördjupning och växt, som lärjungarnas sorgeprocess innebar. Kan också dessa erfarenheter från så olika tider belysa och belysas genom varandra?
“Religionens språk består av samlad erfarenhet,
och det lever endast där det talar från erfarenhet till erfarenhet.”
( Dorothee Sölle )
Fler texter
Under den tid, då alla våra bibliska texter kom till – och det är en tid av flera tusen år, så levde människor med en annan världsbild än den som vi lever med idag. De tänkte världen i tre våningar: en underjord med det onda och helvetiska, en synlig jord med hav och land och berg och en gudomlig himmel däröver. En stillastående bild…
Läs hela →När jag var nyprästvigd och för första gången skulle predika under påsken gjorde jag en upptäckt som kom att få mycket stor betydelse för mig. Varje söndag har ett tema och efter påsk finns rubriker som “Vägen till livet” och “Att växa i tro”…
Läs hela →Kvinnorna fanns vid graven. Deras roll är självklar i uppståndelsetexterna. Skillnaden mot förut är att Jesus inte är där. Det de möter är tomhet och en röst, en insikt, som säger att de skall gå tillbaka till vardagen. Det är där mötet kommer att finnas. Vilken kraft det fanns i tomheten. Så omvandlande, så skapande den blev…
Läs hela →Tro är inte ett försanthållande av trossatser. Ordet religion, som enligt vissa forskare går tillbaka på det latinska ordet religare, betyder att återknyta, förbinda. Ett återknytande med djupen, en förbindelse, ett band som inte går av…
Läs hela →